Linda Theres Hjortsberg

En blogg om en vanlig kullas väg genom livet.

Gasen i botten

Publicerad 2014-04-05 18:15:00 i Allmänt,

En gårdag med lite för många borden och måsten, där gaspedalen hamnade längre mot golvet och varven i taket slutade med ett uppvaknande med migrän idag. Som en slagborr i tinningen och högerögat känns som en överfylld ballong som snart ska spricka. Illamående.
Kroppen blir mer effektiv att säga ifrån.
 
Jag har mest vilat idag. Vilat tanke och vilat kropp. Väntat in mig själv.
 
Jag funderar på vad jag ska skriva. Har så oerhört mycket tankar och saker på gång så jag vet inte riktigt i vilken ände jag vill börja. Vilken tråd jag vill dra i först.
En av tamparna som jag uppmärksammar mest är den som handlar om kärlek och respekt. Till mig själv. De två begreppen som just nu för mig vibrerar av energi. Som sätter både hjärna och hjärta i gungning.
 
Vad har jag hittills gjort för mig själv? Skulle jag köra med någon jag älskar på samma sätt som jag piskat mig själv? Aldrig.
Att börja relatera tillbaka till sig själv igen. Leta på vart jag ramlade och hamnade i diket. Gå tillbaka en bit på vägen där jag nyss sprang som jag aldrig sprungit förr. Med skygglappar. Hitta på det där lilla barnet som gömmer sig under yllefilten tills svetten lackar. Där är du ju lilla vän. Min älskade lilla du. Lintotten.
Det är henne jag relaterar till idag. När jag blir rädd. Osäker. Arg. Ledsen. Då kan jag se barnet i mig. Lyfta upp henne i famnen och tala lugnt till henne. Kramar om henne. Blir en klippa och en trygg famn.
 
Och i samma andetag kan jag bli lugn. När jag ger mig själv en stor kram och en dunk i ryggen. 
Hörrö. Det är ok! Du är så bra precis som du är.
 
Jag får lättare att prioritera mig. Fundera över mina värderingar. Stå upp och sträcka på ryggen. Vara stolt över mig själv. Kämpa för min egen skull. Ge mig själv beröm när jag gjort något bra för mig själv.
Ger kroppen vad den behöver. Jag tar mig tid att träna. Äta bra.
 
Jag är trött på ursäkter. Orden om att jag inte har tid att prioritera mig själv. För om inte jag prioriterar mig själv, vem ska då göra det?
 

Kommentarer

Postat av: Susann

Publicerad 2014-04-05 19:40:48

Ja, det är en konst att ta hand om sig själv <3 det är så lätt att glömma bort sig själv bland alla andra måsten i livet att man oftast hamnar på sista plats. Kämpa på vännen! Du gör det så bra!!! <3

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Linda

30-årig kulla boendes i Falun med maken Jesper, dottern Siri född i Mars -16 samt pudeln Freja som för det mesta bor hos mormor och morfar. Här skriver jag om min resa genom livet med allt vad det innebär. Numera kommer nog föräldraskapet få stå i fokus. Hoppas du vill följa med!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela